Att lära sig bygga med jord, av dem som aldrig slutade

Arkitekten Vincent Dunnay reste till Tokyo för att studera ett hantverk som Sverige försöker bygga upp igen

Ett lager lera läggs på med stålspackel. Under leran syns bärverket av bambukäppar bundna med snöre — det traditionella flätverk som leran fäster i

Lera är ett av de äldsta byggnadsmaterial som finns, och i Japan har kunskapen om hur man arbetar med det förts vidare utan avbrott i århundraden. Det var det som drog arkitekten och forskaren Vincent Dunnay till Tokyo.

Dunnay reste på uppdrag av Swedish Claybuilders Society, som arbetar för att sprida kunskap om lerbyggnadstekniker, främst genom kurser och undervisning. Hans fokus var sakan: tekniken där lager på lager av lera läggs på tills den blir byggnadens egen hud.

I Tokyo tillbringade han tid med Lui Enimoto, en sakan-mästare och konstnär som använder hantverket i sitt restaureringsarbete. Dunnay beskriver projektet som en återgång till handen, till jorden och till naturliga material — ett sätt att bygga som kräver att den som bygger är närvarande på ett sätt som industriella material inte gör.

Read next