Lera är ett av de äldsta byggnadsmaterial som finns, och i Japan har kunskapen om hur man arbetar med det förts vidare utan avbrott i århundraden. Det var det som drog arkitekten och forskaren Vincent Dunnay till Tokyo.
Dunnay reste på uppdrag av Swedish Claybuilders Society, som arbetar för att sprida kunskap om lerbyggnadstekniker, främst genom kurser och undervisning. Hans fokus var sakan: tekniken där lager på lager av lera läggs på tills den blir byggnadens egen hud.
I Tokyo tillbringade han tid med Lui Enimoto, en sakan-mästare och konstnär som använder hantverket i sitt restaureringsarbete. Dunnay beskriver projektet som en återgång till handen, till jorden och till naturliga material — ett sätt att bygga som kräver att den som bygger är närvarande på ett sätt som industriella material inte gör.

